Ibland har man sånna riktigt värdelösa dagar.. Jag kan bara hoppas att när min älskling kommer hem från jobbet så vänder det och blir en bra dag.

Att det är fredag kan ju faktiskt hjälpa lite för då kan man ju umgås lite hela familjen och kanske slipper man treårs-utbrott i samma utsträckning som man har under vardagarna i all stress..

Lämningen på förskolan idag gick inte bra, jag vägrar genomlida samma hemska avsked som sist när vi skolade in henne.. Det känns bara inte rätt att gå när mitt barn skriker efter mig och jo, jag vet att det går över snabbt och allt det där men så var det inte riktigt förra gången, hon var ledsen till och från hela dagarna i början och jag var ännu mer ledsen eftersom jag fick kämpa emot mina instinkter att trösta mitt barn som skriker och gråter efter mig. Det måste finnas ett bättre sätt för jag vill inte göra det en gång till, hur mkt pedagogerna än vill att jag bara ska vända på klacken och gå därifrån lyssnandes till min dotters hjärtskärande skrik. Det gör för ont...